DISCO EM och World Cup

Mycket känslor dessa varma sommardagar under Disco EM i Örebro. Både positiva och negativa känslor, även känslor som man inte riktigt vet vart man ska göra av.

6st dansare  tävlade för Sverige under helgen och dem var riktigt super på tävlingsgolvet. Oro har funnits och säkert från både dansare och coacher.  För ett EM behöver man vara i toppform och mycket hårt jobb i månader ligger bakom. Vi har inte haft den tiden vi hade velat tillsammans inför denna helgen samt att det var vår första tävling ihop. Hur fungerar vi på tävling? vad förväntas av varandra? kommer jag bli puschad när jag behöver det? kommer dem lyssna och ta in coaching? Hur tar vi oss igenom en blockning om det sker? Hur kommer föräldrarna ta att de inte får coacha? Tankarna var många och lite is i magen krävdes.

Å vet ni?! Det gick helt fantastiskt!!! Helt makalöst att det bara kan flyta på så otroligt bra!!! Självklart finns det saker vi kommer få jobba mer på och tävlingsvanor som behöver vänjas bort. För  att vara starka elitdansare med enorm tävlingsvana och  om inte en starkare coach med ett sätt som – my way ore the high way .  Så Gick det så där bra så att man blir kär! Helt galet!!!

 

  I onsdags packades bilen full och vi åkte mot Örebro. Framme på Gustavsviks camping där vi hyrt stugor, mötte vi upp tre av dansfamiljerna.

 Förts ut Lova Calmius som tävlade i female singel adult/ championklass.

 Lova kom på en 40.e plats av 78 tävlande. 2:a rundan var så jäkla bra!!! Trots coachförbud under rundorna lyckades Lova göra alla de ändringar hon betts om. Tokstolta!!! Lovas enorma styrka ligger i att hon är otroligt dansant (kallar henne latin lova 🙂 ) och har farligt höga kickar. Vi laddar redan om för nästa tävlingssäsong med vilka superkrafter vi ska addera till Lovas lyxpaket 🙂

Fredag och dags för Elin Urbancic och Linnea Sjöström

  Elin och Linnea tävlade i par adult/ Championklass.

Tjejerna var farliga och gick såklart vidare till round 2. Här möter vi på en käftsmäll som heter duga

Jag vet ärligt talat inte hur jag ska förklara vad som hände. Det är 28 grader i arenan.

Jag tog med tjejerna ut i skuggan för att få i dem vätska och försöka svalka av dem till rond 2 ( då deras andning var oroväckande samt att pulsen inte riktigt gick ner i värmen). Då hör vi att ronden är igång, 40 min tidigare än beräknat. Vilket gav dansarna mycket mindre paus för återhämtning i denna värme istället för de 60 min de skulle ha enligt schemat. Jag förklarar situationen för tävlingskontrollant och inkastare. Dem var på dem stora heaten så det skulle inte göra något om de hoppade in i nästa heat ( i min värld). Detta gick inte och tjejerna blev bort schasade. VA?! Vad hände, tog det slut här? IDO:s regler är att dansarna ska vara startklara 45min innan sina rounds.  Vi kan självklart ta att regler är regler men att en inkastare gör skära halsen tecken och säger det är kört samt schasar bort tjejerna. Är allt annat än OK!   Det bubblade av ilska, besvikelse, uppgivenhet.  Efter ett tag la sig känslorna sig lite och efter samtal med kollegor plus lite research på det. Då visar det sig att detta hänt tidigare och att det är nästan som lotto. Vissa dansare har fått hoppa in i heatet efter och fortsatt tävla, vissa har blivit stoppade som oss.  Kanske vi pratade med fel person, kanske coachen var för snäll och ställde inte till med en scen, kanske behöver det vara mer välkända dansare för att det ska gå eller så var det en tävling där reglerna hölls stenhårt på trots ändringar i schemat. Hur som så var det inte kul att få säga hej då till så ledsna tjejer och känna sig riktigt usel som coach.

Elin och Linneas styrka ligger i att de har en enorm power ihop…OMG! vilket fart de kan få upp och de lyser av glädje till sin sport. Trots det som hände blev det en 20:e plats för tjejerna mot 48 par. YAY!!!!  Deras mål var att komma bland de 40 bästa, Yay igen !!!! Med den sorgliga erfarenheten rikare väljer vi att använda den som bränsle till nästa tävling. Då har vi även hunnit bli ett starkare team och lite smått hämndlystna 😉

 

 

Hem till campingen igen för att börja styla Wilda och Lisen inför World Cup.

 

 

 

 

 

 

 

 

Lördagmorgon

 Wilda Calmius, Angelina Olin, Jenny Thorell & Lisen Calmius.

Från stark nervositet till att kötta så svetten sprutar på domarna. Det imponerade  på hela hejaklacken som satt på läktaren…Shit, vad roligt det var!!!

Av 106 tävlande blev placeringarna

Wilda på 50:e plats

Jenny & Lisen på 40:e plats Hipp Hipp HURRA!!! Det var tjejernas första World Cup och med allt vad det innebär hade vi absolut inte förväntat oss dessa placeringarna. Sjukt glada!!!

Wildas styrka är att om hon vill och har modet med sig så fångar hon in dig i sin dans. Kanske något av det svåraste att få till. Känsla och ett milliondollar smile som får dig att följa bara henne på tävlingsgolvet. Det är just det att hon är lite snål med det men vi har bara börjat, så modet på Wilda kommer bli modigare än modigast –  Tiger Wilda.

Jennys styrka är en vilja och ett tävlingshuvud som bara en proffsdansare brukar ha. Hon dör hellre än ger sig. Hon blir aldrig nöjd, vilket också är hennes nackdel som vi ska få koppel på 🙂  Känslan av att veta att man gjort sitt bästa är njutbar och Jenny  kommer få ut njutning i allt sitt slitande. Så fram tills dess är hon  goa sur Jenny 😉

Lisens styrka är självförtroende och busighet. Hon har kraft och fart i sin dans som är väldigt härlig att se på. Medan de andra dansarna krigar sig fram så busar sig Lisen fram ,  på ett så charmigt sätt att man ler. Det både syns och märks när Lisen är på golvet. Vi ska göra Lisen till en dansare som landar som en ninja. Tänk dig en  busig Ninja – Ascoolt ju.

 

 

 Efter några försök fick dem till det eller ? Angelina Olin, Malin Kindahl & Daniel Scarillo.

 Allt blir bättre med en elev i mitten 🙂  Daniel, Lisen & Malin.

 Vi har alla badat i svett under dessa varma och roliga dagar. Hemma i campingstugorna har vi badat på kvällarna och taktiskt bara slappat å myst.

Vi har fått så fina ord, kramar, tårar. presenter och fått känna oss så otroligt varmt välkomna bland våra nya dansare med föräldrar. Vi är överväldiga med känslor och vet inte riktigt hur vi ska hantera dem….det blir hem nu och låta att smälta in och försöka förstå vad vi precis varit med om.

Athletic Dance – as a lifestyle